Så lättad
Nu har jag varit hemma med min sura höft i 3 dagar och jag har mått så bra! 
Jag frågade chefen tidigare i veckan om möjligheten att jobba hemifrån i 50% finns för jag får alltid så ont i slutet av dagen när jag suttit på kontoret. Jag slipper gärna att vara sjukskriven om det går. Så idag ringde han och sa att jag absolut kunde jobba hemifrån och fick planera min tid lite som jag ville och hur kroppen mådde. Jag blev så otroligt lättad! 
 
Jag har sån tur att jag har ett jobb där jag kan jobba hemifrån. Det är ju inte alla som har den möjligheten. Väldigt tacksamt! 
 
Blev du sjukskriven under din graviditet eller slapp du det? 
Städning - en genus fråga?
Jag undrar ibland varför det oftast är kvinnan i huset som städar? Jag känner en ro och lättnad när jag är färdig med ett rum. Ibland städar jag också när jag är arg, det är som att jag städar bort min ilska genom att dammsuga upp allt damm. Men är det är ett inlärt beteende? 
 
Jag känner ingen man som när han är arg/irriterad eller frustrerad tar till med dammsugaren. Varför är det så? 
 
Svaret är på ett sätt ganska enkelt, när jag var liten så städade mamma nästan alltid när hon var arg. Det var som hennes grej, arg-städa. Tänkte då min lilla flickhjärna att det är så här jag ska göra när jag är arg, städa. Varför registrerade jag det beteendet och inte min lillebror? 
 
Jag har lyssnat jätte mycket på Penntricket idag, en podd av Ladydahmer och Cissi Wallin. Jösses va bra dom är! Men som jag börjar ifrågasätta allt. Jag tycker ändå att jag växt upp i en ganska genus neutral miljö hemma. Mina föräldrar var garanterat före sin tid i alla fall. Båda mina föräldrar lagade mat, båda tog hand om oss. Jag lekte mer med typiska "kill grejer" min lillebror hade ibland på sig nagellack. Listan är lång. 
 
Vi bestämde på en gång att vi inte ville veta könet på våran bebis, det spelar inte någon roll för oss. Sen är det väldigt kul att gissa. Varje gång någon kommer hem till oss och ser färgen på väggarna i det blivande barnrummet så säger dom "jaha, så ni ska få en pojke?" eller "ska ni inte måla om väggarna? tänk om ni får en tjej". Så gissa vilken färg vi har på väggarna? Rummet var redan målat och jag ser ingen mening med att måla om det. Redan innan vår bebis är född så är det en fråga om han/hon. Varför är det så viktigt?
 
Nu när jag är bara några dagar från att bli förälder så börjar ju tankarna komma mer och mer, hur vill jag vara som mamma? Hur vill jag påverka mina barn? Hur ska jag göra för att de ska få vara den individ de är istället för att vara det som samhället förväntar sig av dem? Hur bryter jag normer som är så djupt ingrodda i mig själv så jag knappt märker av dem? 
 
Hur tänker ni kring genusfrågan? Vad gör ni för att inte fastna i gamla genus mönster? Eller tycker ni att det inte spelar någon roll?
Glykostestet
Jag började fasta klockan 20.00 igår kväll från 00.00 fick jag inte dricka vatten. Alltså, jag mår så jäkla pissigt. Jag brukar ju äta något nästan varannan timme.. 
 
Så kommer jag till sjukhuset, inser att jag inte har någon remiss. Det är så många besök och prover så ibland är det svårt att komma ihåg allt. Speciellt när man är hungrig..
 
 
Så efter många samtal fram och tillbaka så kunde provet börja. Först två stick i fingret och sen drack jag hela innehållet i den genomskinliga flaskan som står på bordet. Den smakade som väldigt söt och stark blandad saft.. Nu ska jag fasta i två timmar till! För att se hur kroppen reagerar på så mycket socker. Fy vad jag mår illa och känner mig obalanserad. Jag vill bara gråta av hunger och kräkas av sockerkick. Två timmar... sen får vi se om jag har gravid diabetes.. det är inget jag är orolig för. Det enda är att det är två timmar tills jag får äta igen. 
 
//hungrig gnällspik