Ibland går det bara inte
Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig..
Jag hade så mycket planer för idag, jag skulle baka bullar och frallor, hinna med lite tvätt och gå ut med Tyra, min älskade hund. 
 
Istället kom jag hem och la mig i sängen "10 minuter sen drar jag igång, jag ska bara vila ryggen..." 10 minuter blev 20 minuter som blev en timme och nu 20:30 så ligger jag fortfarande kvar. Varje steg jag tar känns det som att någon hugger mig i ländryggen och jag spänner mig ännu mera. Sen blir det ännu värre. Så nu ligger jag här och funderar på om det är så här det är att ha ryggskott? Kanske ska jag googla... Jag ska aldrig googla. 
 
Igår hade jag svårt att somna för att jag hade så ont i magen, det kändes som att livmodern krampade ihop, nästan som mensvärk men tusen gånger värre. Samtidigt som det hände så blev det såklart liv i luckan med sparkar och slag. Kombinationen mellan sparkar och krampig livmoder är ganska speciell. Det känns lite som att man varit försoppad lite för länge och bajsen inte längre vet var den ska ta vägen så allting krampar åt alla håll och kanter. Det kanske bara är jag som känner så?
 
 
Jag, som hypokondriker, blev såklart livrädd och tänkte "nä bara inte förlossningen kommer igång nu! Jag har allt läst skräckhistorier". Varför man läser skräckhistorier när man är hypokondriker förstår jag inte. Men det blir väl så ibland. Till saken hör att min lilla skrutt är beräknad att komma ut i början av September, så det är långt kvar, alldeles för tidigt för att någon typ av förlossning ska kicka igång i alla fall. 
 
Imorgon är en ny dag och då hoppas jag på lite mindre ont. Jag ska nog invesera i ett sånt där gravidbälte och se om det hjälper med avlastningen för ryggen. 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress